Livet som glutenintolerans

Om vi börjar lite med, vad det egentligen innebär med att vara glutenintolerans;
 
Glutenintolerans, så kallad celiaki, innebär att man inte tål proteinet gluten som finns i vete, råg och korn. Gluten skadar tarmluddet i tarmens slemhinna hos den som har glutenintolerans. Tarmluddet har betydelse för att man ska kunna tillgodogöra sig näringen i maten på ett bra sätt. Tarmen blir till slut helt slät.
 
Glutenintolerans är inte en allergi och ska därför inte förväxlas med veteallergi eller liknande. Glutenintolerans varar hela livet, men besvären brukar gå över om man enbart äter mat utan gluten. Det är inte klarlagt varför vissa blir känsliga för gluten. Den viktigaste kända orsaken är ärftlighet.
 
Min pappas bror är också gluten, och det är därifrån jag ärft det. 
 
Vanliga symtom är
  • trötthet
  • diarré, gaser och buller i magen
  • viktnedgång
  • blodbrist med järnbrist och brist på vitaminerna B12 och folsyra
  • blåsor i munnen
  • värk i skelettet
  • svårigheter att få barn.
En sjukdom som inte går över

Om man inte tål gluten skadas alltså tunntarmens tarmludd av gluten i maten. Men detta behöver inte ge några uppenbara tarmbesvär, vilket kan göra att man tror att sjukdomen har läkt och gått över. Men så är det inte. Glutenintolerans är ett livslångt tillstånd som utan behandling kan ge en rad olika symtom och besvär.


Jag vet inte om ni tycker detta är intressant om mitt liv som glutenallergisk. 

När jag skriver om det såhär, men jag tror de flesta tycker det. Eftersom det inte är så vanligt. Och jag tycker mer människor i världen borde veta om vad det är. Sprida det vidare. För det är så irriterande när man är ute gonstans och ska äta. Och man frågar, är denna maträtten helt fri från gluten? Och de svarar, Jaa. 

Och så verkligen ber man dem titta efter jättenoga, de går iväg och frågar. Kommer tillbaka och ber så hemskt mycket om ursäkt, för då hade de helt fel. Och den maträtten var inte glutenallergisk. 

Ah blir så less... 

När man är gluten gäller det att var SÅ noga, ABSOLUT INTE slarva med någonting. Man måste vara envis och jobbig och fråga efter ALLT. För folk förstår verkligen inte hur allvarligt det är. Det är inte så att jag dör, men. Ah, det är så viktigt att vara noga. 

 

Jag TROr ni tycker det är intressant att läsa om min gluten, tror alltså ;) 

Kanske ska börja lite mer med det. Faktiskt. Detta inlägget är tidsinställt eftersom jag nu är ute och springer 5 km på den absoluta bästa tiden jag kan. Ger järnet, jääklar vad jag springer alltså ;) GÖTEBORGSVARVET IN MY HEART! 

 

 


Kommentera

Namn
Kom ihåg mig?

E-postadress (publiceras ej)


Webbplats


Kommentar





Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...